tisdag 18 augusti 2009

Helt klart MIN dag idag!

Har just varit på min vanliga behandling, går ju varannan vecka för massagebehandling, blandat med naprapatbehandling. Det är dessa rara människor - min naprapat och min massageterapeut - som för att min vardag överhuvudtaget funkar alls. Så först har jag fått glädjen att ligga och muttra, svära, ropa till av smärta, gnälla, AJ!! Sen när jag alldeles mörbultad kommer hem, hittar jag en massa godis i brevlådan!! Först hittar jag ett kuvert, som jag genast känner igen från en blogg!! Förstår då naturligtvis att jag har förärats en KAOS till, av underbara Angelica!! Och mycket riktigt, när jag öppnar kuvertet, möter jag denna underbara tjej: Beundrar, beundrar, beundrar...... wow!! Angelica, den är såååååå snygg!!!! Vänder och läser hennes ord, då blir jag rörd..... Men inte nog med det! Det ligger ett kuvert till och väntar på mig, som jag också känner igen! Jag vet att det är en pysseltjej som använder sig av dessa företagskuvert, nu blir jag ju nyfiken, väntar ju inte på nåt.... Underbara, underbara Bellamio!! Hon skrev någonstans om kanisterpåsar, och jag tyckte då att hon kunde slänga ner några såna i sin candy. Hahaha, inte förväntade jag mig att hon skulle skicka mig några, bara så där!!!! Tack snälla, söta vännen!! Så klart ska du få se mig skapa något snart med dessa, ska bli såååå kul!!! Vilken dag, detta kan jag behöva idag. Maken är borta tills i morgon kväll. Det beetyder att eftermiddagen och kvällen, och morgonen i morgon, och eftermiddagen i morgon, kommer att bli tuffa!! Vår lilla tjej är ju så söt, tack alla ni som skrev så gulliga kommentarer om henne när hon drog vinnaren i min candy. Men hon är sååååå envis!!! Hon har ett humör som..... ja, jag vet inte vad. Har hon bestämt sig för något, blir det ett himla lirkande innan man får det ur henne. Ibland får man inte ur henne det, och så blir det helt enkelt den hårda vägen, man nekar henne, och då kan ni ju tänka er själva vilket brandlarm som går då!!! Nu har jag visserligen liiiite hjälp när gubben är borta. Jag får hjälp att hämta henne på dagis och laga middagen. Sen kommer hjälpen igen när hon ska läggas för natten, men dessemellan är vi själva. Det blir för det mesta mycket tuffa timmar, med mycket smärtstillande för mig. Men måste gubben, så måste han, så är det ju bara. Tur att han inte är borta varje vecka!! Jaha, ursäkta gnället! Men ibland är det skönt att "lufta ur" lite! Ha det så gott, och tack för titten!!

7 kommentarer:

  1. Men vassego vännen! Hoppas du får nytta av dem :)

    Vill bara säga att jag vet hur det är... Har själv en dotter som kan vara envisare än en åsna när hon sätter den sidan till, och har men en sån där dag, när värken är som allra värst. Ja då vill man helt enkelt inte vara med!!

    Men jag ger dig en styrkekram och hoppas att dagen blir bra!!

    SvaraRadera
  2. Hej!

    STORT GRATTIS till KAOSen! Den är du verkligen värd vännen! :o)
    Du gör så otroligt mycket fint - håller med Angelica om allt hon skrivit på din award! :o)
    Man slutar aldrig att bli imponerad när man tittar in här.

    Ha det bra,
    kramar från Hanna

    SvaraRadera
  3. Det går bra ska du se! Men jag förstår verkligen vad du menar. Jag har varit mycket själv med min dotter då sambon reser en hel del. Nu kommer han snart hem efter att ha varit borta i fyra dagar. Woho!! :-D

    SvaraRadera
  4. Haha, du fick precis samma i brevlådan som jag idag! En KAOS från Angelica och några påsar från BellaMio! :)

    SvaraRadera
  5. Å VILKEN VACKER KAOS-Award ETT JÄTTESTORT GRATTIS TILL DIG den är super fin, den är du väl värd:)
    Önskar dig en underbar dag och sköt om dig, kramis i massor från lilla pyssel Inger:)

    SvaraRadera
  6. Tack för ditt avtryck! Ja, här är det inget som undgår min pensel :o)
    Ha det gott!! Kram

    SvaraRadera
  7. Tack söta rara du för dina goa kommentarer inne hos mig!

    Och ett jättegrattis till ännu en vinst! Kör hårt och satsa på ett tredje vinstpaket nu (du vet alla goda ting är tre) dumt att sluta när det går så bra... =D

    Jo, de små liven kan allt pröva ens tålamod. Vår "lilla" tjej (numer 18) hade ett temprament som kompisar än idag pratar om. Som tur var lugnade det sig när hon var 4.
    Men är man inte i form själv är det svårt att orka.

    Kämpa på vännen!

    kram

    SvaraRadera

Jag skulle bli så glad om du ville lämna några ord innan du går härifrån. Både ris och ros är välkommet! Saknar du något? Önska gärna, så ska vi se vad jag kan hitta på.

I'd be very happy if you left me a word or two before you leave. Feel free to suggest projects or idées on how to make the blog better.